Category Archives: Debatt

prompt

Introduction to PROMPT

Hereby we would like to invite all SER members to a very interesting lecture about PROMPT.

PROMPT is an initiative in cooperation with the Blekinge Institute of Technology, Chalmers, University of Gothenburg, Mälardalen University and SICS. The aim of this initiative is to stablish a national education alternative to guarantee the supply of software-related advanced skills and innovative power for Swedish private enterprise.

During the presentation two lecturers who are responsible for the courses at Mälardalen University will introduce us to the courses and possibilities to

- 18:00  Introduction of the lifelong learning program with an overview (Stefan Eck, Svante Sundquist)
- 19:00  Break with mingle and discussions (20 minutes).
- 19:20  Presentation of Quality Assurance Course (Barbara Gallina)


We invite all participants to a mingle will lecturers with sandwich, snacks, drinks, coffee/tea.

Time: Thursday 23 January 2020 18:00 – 20:00
Place: , Studentpalatset
Norrtullsgatan 2, Stockholm

Elteknik #5 2019

Nu kan du läsa årets 5:e nummer av ELTEKNIK!

I detta nummer kan du bland annat läsa om:

  • Rapport från Embedded Conference
  • Kvalitetssäkring av inbyggda system
  • Studiebesök på Ericsson i Lund av SER-Syd
  • "Vi skrev historia"
  • Thomas Haugs tal vid Kungliga Vetenskapsakademin
  • Apollos dator del 2
  • Och mycket mer...

Numret innehåller i sedvanlig ordning även en krönika från Einar – denna gång handlar den om:
Uppfinningar och gammal teknik

Embedded Conference Scandinavia (ECS)

SER vill bjuda in dig som medlem till årets största event inom området inbyggda system.
Det är återigen dags för Embedded Conference Scandinavia (ECS) den 5-6 november i Stockholm. SER deltar även i år för att presentera föreningen och bland annat rekrytera nya medlemmar.

Kom och träffa oss i monter 74, Hallplan. Vi vill gärna höra dina synpunkter om hur vi skall vidareutveckla föreningens verksamhet och vad du vill att vi skall göra för just dig. SER kommer även att arrangera föredrag i anslutning till mässan så var uppmärksam på kommande information.

Tid och datum:
- tisdag 5 november 08.45 - 17.00
Mingel och presentation av vinnare av "Swedish Embedded Award 2019", 17.00 - 18.00
- onsdag 6 november 08.45 - 16.30

Vi ses på ECS!

Elteknik #1 2019

Nu kan du läsa årets 1:a nummer av Elteknik!

I detta nummer kan du bland annat läsa om:

  • Ordförandens inledare | Vi söker radaktör till Elteknik
  • SERs årsmöte hålls 8 maj!
  • Studiebesök hos Ericsson i Kista 8 maj
  • Föredrag om IIoT och AR hos PTC
  • Hur Sverige blev ledande inom telefoni - GSM
  • Thomas Haug - Mr GSM
  • Studiebesök hos Bombardier i Göteborg 30 oktober
  • Samt mycket mer...

Numret innehåller i sedvanlig ordning även en krönika från Einar – denna gång handlar den om:
Balans och hörsel

 

Behöver civilingenjörsutbildningen i Elektroteknik förändras radikalt?

Den 15 april var sista ansökningsdag till högskoleprogram med start höstterminen 2012. Återigen fick vi se ett lågt antal förstahandsökande till landets civilingenjörsutbildningar i Elektroteknik. Till exempelvis Chalmers sökte 76 studenter i första hand (95 st 2011), till KTH 72 (68) studenter, till LTH 115 (100) studenter och till Teknisk fysik och elektroteknikprogrammet i Linköping 119 (115) studenter.

Intresset hos ungdomar att söka sig till en ingenjörsutbildning (civilingenjör eller högskoleingenjör) har minskat från 16% av en årskull 2001 till 10% 2009. Dessutom minskar den demografiska rekryteringsbasen, dvs antalet 18-åringar i landet, med drygt 25% de närmaste tio åren.

Minskningen av antalet förstahandssökande till, exempelvis, Elektroteknikprogrammet vid Chalmers inleddes redan 1998 (från 1997 års nivå på 435 förstahandssökande) och har sedan dess med några få undantag minskat för varje år och man har mött det med ett kontinuerligt minskat antal platser för att hjälpligt hålla söktryck och betyg uppe. För Chalmers del innebär årets söktryck att man inför hösten kommer att minska antalet platser på programmet till 60 (från 65 platser 2011). Detta gör man fullt medveten om att civilingenjörer inom elkraft, elektronik, datateknik och automation tillhör den kategorin som det enligt Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsbarometer för 2011 råder absolut störst brist på inom det tekniska området. Till detta kommer också en relativt låg verkningsgrad i utbildningssystemet, dvs den andel av de inskrivna som tar examen, vilket för Chalmers som helhet ligger på knappt 60%. Siffrorna för de andra högskolorna torde vara liknande.

Ett för litet studentunderlag kommer på sikt att tvinga fram en minskning av kursutbudet och en sammanslagning av masterprogram och kommer därmed att påverka möjligheter till specialisering och fördjupning inom vissa delar av utbildningen.

Till grundfrågan – Varför är så få ungdomar intresserade av att söka sig till en elektroteknisk utbildning då? Ja, vi brukar se det huvudsakligen som ett informationsproblem och vi lägger därmed indirekt över skulden på gymnasieungdomarna. Det är de som inte riktigt har förstått hur intressant elektrotekniken är men om vi bara informerar dem så kommer de att förstå. Speciellt har vi en tendens att se det så när vi försöker hitta lösningar till hur vi skall attrahera fler kvinnor till utbildningen. Kanske är det inte alls på det viset. Kanske har ungdomarna, både tjejer och killar, redan bildat sig en uppfattning och medvetet, och av olika skäl, valt bort elektrotekniken. Kan det vara så att det i själva verket är så att vår klassiska utbildning har blivit otidsenlig och att branschen inte lyckats förmedla en tillräckligt attraktiv bild av elektroingenjörsrollen? Kan det vara så att det är vi som måste förändra oss? Det faktum att vi har svårt att både få in studenter på utbildningen och att få ut dem med examen svarar kanske på den frågan.

Det är inte svårt att föreställa sig att vi står inför en stor utmaning om vi vill behålla en ledande elektroteknisk kompetens i landet. Landets högskolor och universitet kan inte själva marknadsföra sig ur situationen, men väl bidra med en nödvändig förändring av utbildningens upplägg. Vad kan branschen bidra med?  Hur länge kan vi vänta?

jorgen_blennow_thumb

Jörgen Blennow
Styrelseledamot i SER

SER-krönika i Elektroniktidningen utgåva 6/2012

 

Less is More – ett paradigmskifte krävs

Slutligen kollapsar nu vårt ekonomiska system under ett berg av skulder utan någon i sikte villig att betala notan. Haveriet sker just innan planetens resurser är helt länsade och ekosystemet har oåterkalleligt skadats. Fast motsatsen är fullt synlig så hoppas vi fortfarande på det bästa och tror att tekniken automatiskt räddar oss, att endast små justeringar räcker för att bevara både natur och vårt sätt att leva. Men det är stora ekonomiska och samhälleliga omstruktureringar som kommer att ta oss till framtiden och en hållbar epok där vi inser att less faktiskt är mycket mer än more.

Den ekonomiska tillväxten är ett i historiskt perspektiv sentida begrepp. I Västvärlden användes den bland annat som måttstock i tävlingen mellan Öst och Väst om vem som var bäst. Under uppbyggnaden efter andra världskriget skulle kraftig tillväxt bringa välstånd även till arbetarklassen. Sedan dess har ekonomi och produktion haft stadig tillväxt och samtidigt förbrukat allt större delar av planetens naturresurser och ekosystem. Tillväxten har gått från att vara ett ekonomiskt mått till det enda enskilt giltiga syftet och närmast blivit en religion som hela vår ekonomi och politik kretsar kring. Samhället präglas nu av stark individualism, överkonsumtion och segregation. Allting måste växa, öka eller utvecklas för att betala det vi just har köpt på kredit.

Den nya epoken däremot kommer att handla om minskad konsumtion, hållbarhet och verkligt välstånd. Kärnan i detta välstånd ligger inte i materiella ting eller större utbud. Ett hållbart välstånd som gör människor lyckliga måste bygga på: att kunna medbestämma och att dela med sig, att kommunicera och att ha en gemensam dröm. Här har vi ingenjörer en stor roll att spela och en moralisk förpliktelse att skapa och förespråka lösningar som minskar onödig konsumtion, resursförbrukning och segregation.

Dessa förändringar och nödvändiga omstruktureringar kommer inte plötsligt utan genom en sakta övergång som kommer att påverka alla delar av våra liv. Vår roll som ingenjörer blir att skapa och framhålla trovärdiga och hållbara alternativ inom trafik, infrastruktur, information, utbildning, vård och boende. Vi ska skapa förutsättningar för och öka medvetenheten om detta nya förhållningssätt mot en ny tid där less är more.

alexander-witte_thumb

Alexander Witte
Styrelseledamot i SER

SER-krönika i Elektroniktidningen utgåva 3/2012

Bli världens hjältar

Jag har den senaste tiden kommit till ett antal oberoende insikter som alla pekar mot en och samma riktning; nämligen hur vi skall gå mot en mer hållbar samhällsutveckling. I motsats till de mörka och dystra framtidsutsikter vi matas med dygnet runt har mina insikter alla varit lösningsorienterade och positiva.

De kommer dels från ett standardiseringsarbete om Grön IT-användning (SIS), dels genom en närkontakt med framtidsvisionären Dennis Pamlin och dels genom mitt jobb på Frontwalker, där vi nu etablerar begreppet ”ansvarsfull utveckling”.

De alla flesta organisationer och klimatforskare är numera ense om att vi står inför ett allvarligt klimatproblem orsakat av människan. Vi talar till exempel om tvågradersmålet och varnar för att jordens resurser håller på att ta slut (prof. Johan Rockström, SEI). För att återställa balansen räcker det inte längre att minska utsläppen av klimatskadliga ämnen. Nollvisionen duger inte, vi måste hitta ”exponentiella positiva lösningar” för att återställa balansen.
Vi måste på samma sätt också minska de sociala klyftorna i världen och bädda för att vi alla skall kunna leva drägliga liv på planeten även när vi enligt vissa prognoser stabiliserat oss på 9 miljarder människor år 2050.

Vi är ett mycket litet land, vi kommer bara att utgöra cirka 1 promille av de 9 miljarderna (Kina och Indien kommer tillsammans att utgöra 30 procent) år 2050.
Men vi har trots det en unik möjlighet att än en gång visa vägen genom att först tillämpa avancerade lösningar här på hemmaplan, i vårt gynnsamma samhällsklimat.
Detta är som jag uppfattar det, helt i linje med ”den svenska viljan”. Till exempel driver Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet ett massivt internationellt påverkansarbete som syftar till att -” Sverige skall uppfattas som ett utvecklingsinriktat land på människors och miljöns villkor”.
Det är också helt i linje med det faktum att Sverige är världsbäst på kreativitet. Enligt den Torontobaserade tankesmedjan ”The Martin Prosperity Institute´s” rapport från januari 2011, toppar Sverige nämligen listan i gott sällskap med våra Nordiska grannländer, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland.
Utgångsläget är med andra ord det bästa tänkbara för att visa värden en ny svensk modell baserad på en unik kombination av ekonomismart, klimatsmart och socialsmart tänkande.

De smarta framtidslösningarna kräver förutom nytt materialkunnande och nya produktinnovationer även intelligent styrning och mätbarhet baserat på innovativa tillämpningar av modern IT. Vi ser redan idag exempel på alltifrån ömsesidiga kraftnät (”power grids”), elbilar och återvinning av sopor till smarta personliga verktyg (”smart devices”), transparenta nätverk och molntjänster. Tillsammans kan detta leda till smartare livsstilar, som i sin tur bidrar till absoluta belastningsminskningar och i slutänden kanske till och med den nödvändiga balansen. Och det är här ni elektro- data och IT-ingenjörer kommer in – någon måste göra jobbet, annars blir det bara ord och ingen handling, och inga är väl bättre rustade att gör detta än ni? Vi behöver er. Utbilda er, forska, uppfinn och utveckla nya och smarta innovationer. Då blir ni världens hjältar! Ett bra lackmustest på en ide, som jag fått lära mig av Dennis Pamlin, är att ställa sig frågan: ”skulle 9 miljarder människor kunna använda detta på ett hållbart sätt”? Om svaret är Ja – grattis – då har du en riktigt smart och hållbar ide – kör.
Så, svenska elektro-, data- och IT-ingenjörer: Ut och ta för er, ni kan som sagt bli världens hjältar, bokstavligt talat!

sten_jacobson_thumb

Sten Jacobson
Styrelseledamot i SER

SER-krönika i Elektroniktidningen utgåva 2/2012

Avskaffa studieavgifterna

Tänk dig en affär som säljer en eftertraktad produkt men där råvaran inte längre går att hitta i tillräcklig mängd i Sverige. Genom en händelse har man lyckats hitta ett sätt att göra slutförädlingen på ett mycket kostnadseffektivt sätt där det mesta av råvaran bearbetas utomlands för att få en slutlig finish i Sverige. Parallellt med detta sker också en egen tillverkning som dock kostar mycket mer. Men för kunderna är det samma pris. Förr i tiden var affären tvungna att exportera alla produkter baserad på utländsk råvara gratis vilket kändes lite tokigt eftersom produkten så väl behövdes i landet. Detta gäller inte längre men nu har de som äger affären bestämt att de som levererar den utländska råvaran ska betala en hög avgift och det gör att nästan ingen vill leverera till affären längre så det finns fortfarande för lite produkter att sälja till de som vill ha den.

Ungefär samma resonemang som ovan kan man ha om utbildning av ingenjörer och införande av studieavgifter för utomeuropeiska studenter. En helt igenom svenskutbildad ingenjör kostar samhället i runda slängar 1,83 milj kr från förskola till masterexamen (civilingenjörsexamen). Men marginalkostnaden att utbilda en utländsk student till masterexamen är bara ca 170 000 kr vilket är mindre än vad första årets skatteinbetalning skulle vara om hon stannade kvar i Sverige efter examen. Ur ett nationalekomiskt perspektivt är det alltså en utomordentligt god affär att utbilda utländska studenter gratis de sista två åren om bara en tillräckligt stor andel stannar och arbetar efter examen.

Den nya ordningen med studieavgifter har dock lett till en drastisk minskning av antalet studenter från länder utanför EU-zonen. På KTH har vi de senaste åren haft ungefär 700 utomeuropeiska studenter som anlänt varje år men i år är det bara 66. Varför är detta ett problem för fler än universiteten och högskolorna? Svenska företag tar regelbundet upp rekrytering av ingenjörer som ett problem och det finns i dagsläget inte tillräckligt många svenska ungdomar som vill studera till ingenjör. Ett annat problem är att dagens högteknologiska samhälle har lett till en allt större specialisering i utbildningen och om vi ska kunna erbjuda både bredd och specialisering behöver vi de studentvolymer som vi haft de senaste åren med utländska studenter annars kommer utbildningarna utarmas med bara ett fåtal specialiseringar. Själva ekonomiska aspekten med färre studenter är kännbar men inte avgörande för ett forskningsuniversitet som KTH men förödande för mindre högskolor som har större andel utbildning i sin verksamhet.

Min personliga slutsats är alltså att studieavgifter genast borde avskaffas med motiveringen att de är skadliga för utvecklingen av svenskt näringsliv genom att det blir färre utexaminerade ingenjörer och sämre utbildningar.

mats-brorsson_thumb

Mats Brorsson
Styrelseledamot SER, Professor i datorarkitektur på KTH

SER-krönika i Elektroniktidningen utgåva 11/2011