En av de fyra kurser jag läser på Purdue heter ”Modern Physics”. Det är en väldigt intressant kurs som går igenom ett stort storleksspektrum inom fysiken. Det är allt från kvarkar och andra kärnpartiklar i storleken femtometer till fysiska fenomen i universum i storleken petameter. Betygssystemet i kursen skiljer sig dock en hel del både från KTH men också från andra kurser på Purdue. För det första så är det så kallade ”quizzes” varje lektion, vilket utgör en sjättedel av betyget. D.v.s. den som väljer att plugga kursen hemma går miste om en sjättedel av slutpoängen vilket jag tycker är lite hårt. En annan lustig grej är att alla examinationsmoment är alternativfrågor, så man behöver aldrig härleda eller bevisa något utan det mesta handlar om att räkna ut en viss storhet givet ett antal variabler och kryssa i ett alternativ. Det sista är att läraren sätter betyg efter ett histogram över elevernas resultat, d.v.s. han ger alltid de 20 bästa procenten av eleverna betyget A, 20 % av eleverna under det får B, osv. Som tur är finns det en fast gräns för godkänt betyg så att man inte behöver känna att man måste mixtra med sina klasskamraters väckarklockor dagen innan tentan för att klara kursen. Så förutom ett lustigt betygssystem och märkliga examinationsmoment så är kursen bra och intressant. Den här veckan har vi gått igenom supraledare vilket jag tycker är väldigt fascinerande. Tydligen finns det två kryostater i hela världen som kan komma ner till temperaturer på runt 15mK. En är belägen i Cambridge och den andra här på Purdue.